Harry boy, Galatea och Elie har varit ute på golvet länge nu, de har ledsnat. Nu måste jag göra ett ryck och "mocka in dem". Jag sitter här och leker med min laptop men nyss gosade jag med marsvinsungarna. De är så söta! Trots att mina marsvin är mysigast i världen och behöver mig just nu sitter jag här och läser om alla andras marsvin... Ja, jag är trött... jobbat länge i dag... jääässp! Nej nu går jag upp och mockar!

Idag åkte jag buss i mer än en timme för att hälsa på och tvätta fönstren åt min farmor som är 87 år. Alla släktingar har sin uppgift har hon bestämt, jag är fönstertvättaren. När jag kom tyckte hon att det var aldeles för kallt och blåsigt att tvätta fönster så det fick jag inte, då skulle jag ju bli förkyld och börja hosta det får jag inte. Nej hon var bara social och ville gå på promenad. Hon är härlig min farmor. Trots sin ålder och rolator knatar hon på i en ryslig fart och vi gick ganska långt. Hon var på ett strålande humör vilket var trevligt, hon är rolig och har en massa humor så vi skrattade mest hela tiden.

Sen kom min mamma och farmor bjöd oss båda på restaurang, det var jättegott. Sen var farmor trött tror jag och jag med. Det som gör oss så trötta är att hon inte hör något. Jag får skrika som en galning och hon får kämpa som en annan galning för att höra vad jag skriker, slitsamt. Det är ju inte synd om mig men stackars farmor. Hennes andra problem är att hon har både grön och grå starr och ser allt sämre. Vad isolerad hon blir! Hon är ju ganska pigg i kroppen och helt klar i huvudet men alla sinnen för komuniktion och förnöjelse är avstängda. Hon får tråkigt och känner sig ensam. Det är inte lätt att bli gammal. Jag ska iallafall hälsa på henne snart igen, för jag tycker väldigt mycket om min farmor.

Jag gör kanske ett till försök att sätta ihop Episkey och Urvon men jag vet inte riktigt. Marsvinsavel är allvarliga saker det är ju alltid en risk för honan. Episkey är mycket speciell för mig, hon är en härlig personlighet. Jag vet inte vad jag ska med de ungarna till, då är det kanske inte så smart att göra den kullen... Å andra sidan skulle de bli söta... Förvirrad.

Fenrir då... Han har varit till salu nästan hela sitt liv nu är han snart ett år och har ju blivit en del i vår familj, vi gillar honom verkligen. Jag har ju tänkt sälja iväg honom med någon liten marsvinspojke men han har visat tråkiga tendenser. När han var ung och gick med jämngamla pojkar var han lite allmänt elak mot resten av gänget och nu för några veckor sedan verkligen köttade han store snälle Urvon. Jag vill inte utsätta någon av mina framtida unghanar eller deras köpare för en asocial aggresiv typ. Jag tror att han kommer att ha svårt att fungera ihop men en annan hane. Jag tror att jag har en uppgift åt honom. Det är många som har en kastrerad hane med sina honor som får hålla ordning på gruppen som en tupp. Jag planerar att ha mina pensionerade honor tillsmmans i buren längst ner i stora burskåpet, problemet är bara det att Elie, Poppy och Episkey som är de första som ska flytta till äldreboendet är alla jättedominanta. De behöver en boss, Fenrir skulle vara perfekt bara en liten kastrering så...

Nu har jag jobbat färdigt helgen, skönt...

När jag skrivit inlägget om Sorunda blev jag plötsligt förvirrad. Jag plockade farm fingrarna och började räkna. Det jag kom fram till var att om Episkey och Urvon ska få en kull är det läge att sätta ihop dem genast. Väntar jag lite till kommer ungarna när vi vill ut till stugan, inte bra. Väntar vi ännu längre kanske Episkeys hälsa är i fara. Altså satte jag ihop de tu nyss. Det gick inte alls! Piskan blev skallerorm och flög på Urvon som skallrade tillbaka men var jätterädd! Han har ju nyss blivit angripen av Fenrir så han är nog extra känslig.

Jag försökte hålla ut men tillslut var det risk för blodsspill då gav jag upp. Jaha du Piskan, ingen mer kull för dig säger du. Nu blir jag lite besviken jag hade sett fram emot en ren selfkull men men. Kanske försöker jag igen, eller så får det vara. Jag behöver ju inte göra detta det är ju bara på kul.

Hinkvinnar Ginny och snygg Piskan har inspirerat mig till att redan planera nästa marsvinsutställning, i Sorunda i maj! Det är jättelångt tills dess. Riktigt utställningstokig har jag blivit, det trodde jag aldrig. Jag skulle ju bara ställa ut så jag skulle få ett uppfödarnamn och lite hjälp med avelsmålen. Men jag inser att utställandet i sig även blivit ett mål. Jag är ju tävlingsmänniska trots allt.

Ginny är självskriven i pet, hon ska få ett silvermärke till sen är hon guldpet! Impedimentas böld börjar redan försvinna så hon borde vara i form då. Om hon nu inte oturligt är dräktig, troligen inte men jag oroar mig. Nougat som är så härligt vältränad och gjorde bra ifån sig i Valbo är också en petkandidat. Sen kan det hända att vi dammar av en gammal trotjänare, Poppy. Hon är trots allt petstjärnan Ginnys mamma med lika fin pälskvalitet och temperament. Det som tidigare stoppat henne var att hon var lite väl fet. Nu är hon bättre även om hon har lite putmage. Det som också talat mot henne är en öronskada som hon fick förra hösten. Hon blev antagligen biten i örat och det infekterades rejält, örat var tjockt och konstigt i månader, jag trodde nästan det skulle lossna. Det märkligaste med detta öra är att det läkte och ser helt normalt ut bara ett litet hack blev det!

I ras blir det Episkey och hennes halvbror Fenrir de ska också ställas i uppfödargrupp, så vi nån gång får vårt efterängtade uppfödrnamn. De är redan godkända som grupp men då var Fenrir junior.

Jag är med i en konstförening som gör några utställningsprojekt varje år, vi heter Konstvarning. Varje påsk har vi utställningar och öppna ateljer och en liten extra grej. I år ska vi sätta böcker på linjebussarna, där det är tänkt att resenärerna ska skriva sina funderingar. 10 böker var har vi som ska designas och påböjas för att trigga igång folk att skriva och rita. jar tänker skriva saker om djur jag mött i mitt liv, för att det intresserar mig och för att jag tycker att det verkar finnas ett behov att berätta om sina djur. Se bara så många djurbloggare det finns, massor! På framsidorna har jag tänkt göra collage av bilder på olika husdjur. Jag började efter lunch idag och det är så vansinnigt roligt! Jag vill inte sluta! Tur som är så är jag så kräsen att jag bara gjort hälften än, resten finns kvar att gotta sig åt... Jag har inte haft så roligt i ateljen på många år och det blir bra, jag är så nöjd! Även mina fyra nya skulpturer som ska ställas ut i påsk funkar. Min långa konstnärliga kramp kanske tänker släppa nu?!

Marsvinsbäbisarna fyller en vecka i natt och ikväll fick de komma ut på golvet för första gången, då jag städade buren. De tyckte det var roligt och spännade även om det var en väldigt kort stund för jag skyndade mig massor. Husse fotograferade, för det hann inte jag i mocket, jag hann knappt titta på dem. För Alecto tyckte inte det var roligt att hennes ungar spriddes ut på golvet hon blev riktigt orolig. Ingen annan hona har blivit så. Hon är en väldigt hängiven mor, en mönstermamma.

Här kommer larvigt många bilder...

Detta är Harry boy inlånad från skåne. Hoppas han lyckas göra Elie och Galatea på smällen nu när Grant misslyckades. Han är chocolate harlequin med crest. Exakt samma färger har han som min käre pethane Arthur (utom det vita på A). Det är snyggt, snyggt och snyggt! Vill ha sånna bäbisar, det är min favvofärg. Cresten vill jag helst inte ha, han har inte dubbelt crestanlag så vi får se. Lite lång päls har han också men annars är han bara underbar, vilket huvud! 

Söta Impedimenta som inte kom iväg till Kallhäll, hon har en liten böld under hakan. Den är inte stor och försvinner nog snart. Men nu är jag nojjig över att hon kan vara dräktig med sin kullbror. Troligen inte men hon brunstade och han var intresserad. Hoppas verkligen inte det, för de var ju bara fyra veckor de små, då de syndade så hemskt. Hoppas jag inbillar mig ...

Här är en bild på fina Episkey som blev BIR-r i Kallhäll. Stolt.

Lilla bäbisen Zezima ser ut som om hon vill kolla hur långt upp världen sträcker sig.

Här är hon igen, söt som socker och lättfotograferad.

 Syrran Luckybucket tänker istället kolla hur långt ner världen sträcker sig.

 Hur söt får man bli?

 Pathmages öron kanske kommer att bestämma sig en dag, upp eller ner.

Här är Phatmage från ena hållet, mycket vit men med svart ansikte. Från andra hållet är det tvärt om svart kropp och vitt ansikte. Tokisen. 

 Hela kullen hemma i buren med mamma Alecto och storasyrran Hepziba.  Hepziba är helt omöjlig att fotografera, hon skulle aldrig kunna vinna Americas next top model.

'

 Nu vill jag passa på att göra reklam för en annars så underskattad akvariefisk. Nämligen stänktetran, de är helt underbara, vackra, snälla och lättlekta. Bara de får minst 100l att simma i, snälla kompisar och växter som når upp till ytan och/eller flytväxter så trivs de som fiskarna i vattnet.

 Här är min stora kärlek, med betoning på stora. Att gosa in sig i den magen är mysigt vill jag lova.

Vad många småförkylningar med feber han har haft den här vintern, min käre son. Jobbigt. Idag är det en illa vald dag att vara sjuk på för jag skulle åka och hälsa på min gamla farmor och tvätta hennes fönster. Min härliga farmor är besviken men förstående. Jag har själv lite ont i halsen och vill inte smitta gammeltanten. Vi bestämde att jag åker på måndag istället.

Hs rygg är bättre men han var bekymrad över att han hade ont i armarna tills han kom på att det var träningsvärk. Jag har också träningsvärk efter ridningen, mest i rumpan men det kan den behöva.

Jaha, då får jag ägna dagen åt att vårda mitt sjuka barn och måla betongskulpturerna klart. Äntligen fick jag också tid över så jag kan tömma mitt akvarium som står utan fiskar nu. Det är ett jätte projekt som jag undvikikt en vecka. Någon (Sveakatt är huvudmisstänkt) hade puttat i ljusrampen så gödlampan hade exploderat! Fisken, ja det var bara en fisk, överlevde mirakulöst och går nu med mina guppies. Hon en albinotigerbarb gluffsar guppyungar hela dagarna, jag gillar inte det men det gör hon. Jag visste inte var jag skulle sätta djuret annars. Inte i det stora akvariet där har jag gurami och glasmalar med känsliga spröt som hon säkert skulle bita av. I tetra akvariet vill jag inte heller ha henne, där skulle hon käka upp alla mina stänktetreyngel och det får hon verkligen inte! Döda en frisk fisk kan jag inte heller så detta får bli lösningen. Nåväl mina guppies är aldeles för många så det kanske är bra egentligen även om det känns jobbigt.

Jag har sen länge bestämt att plocka ner detta akvarium när barberna dött. Det är ett skitakvarium, jag vet inte vad som är fel men det har aldrig blivit bra vattenkvalitet i det. De enda som trivts i det har varit just barberna, nu vill jag inte utsätta fler fiskar för denna burk. Och tre akvarium räcker faktiskt åt mig, hoppas jag.

Men det skulle väl kunna bo något torrt djur där klurar jag på. Det är för litet för gerbiler (synd), möss har jag haft förut och de är galet söta men jag tror det blir jobbigt för katterna. Däremot tror jag att man skulle kunna ha dvärghamstrar i det om jag lyckas knåpa ihop ett kattsäkert nätlock. Att jag aldrig ger mig! Jag bara måste ha och ha. Vi får se.

Nej, nu ska jag gå och titta lite på marsvinsbäbisarna innan jag börjar med mina projekt.