Bildligt:

Cruellas fogar är vidöppna sådär mycket så det är läskigt att hålla i henne. Även Eulalia är rejält öppen i båda fogarna. Ungar kan komma när som helst!

Bokstavligt:

I går kväll var den mystiska dörren upp till fläkttrummorna ovanpå mejerirummet på mitt jobb öppen! I 26 år har jag jobbat i det huset men aldrig tidigare äventyrat bland fläkttrummorna under taket. Skitkul! Nyfikna äventyrliga jag älskar sånt liksom. Jag fick med mig en lika nyfiken ung arbetskamrat. Lyckliga krälade vi runt på det skitiga golvet såg oss omkring och hittade på roliga saker man kunde ha det spännande utrymmet till. Lamporna i taket i mejerirummet var jätteläckra uppifrån, som en konstinstaltion fast på riktigt. Det gjorde inget att jag blev skitig och att min ena hand blev helt perforerad, blödande och helt taggig av sylvassa metallflisor. Det var värt det för äventyret. Det slutade inte där heller för inne i omklädningsrummet fyra meter från mitt skåp stod en annan evigt låst dörr öppen så jag fick titta på ännu fler ventilationstrummor. De öppna dörrarna var väl inget magiskt tecken utan hade säkert ett mycket jordnära samband som ventilationsinspektion eller reapation men de gjorde onekligen min kväll!

Just nu är det så spännande i marsvinsvärlden tre olika nya super intressanta och sprillans marsvinsfärger (dapple, blue & californian) börjar spridas och formas till. Blå marsvin (trolig dilutationsgen), californian (mörkögda himalaya i vitt cream, buff & golden),  dapple (choklad ibland med golden som är vitstickelhåriga utan att vara varken grizzly eller roan), zobel (vältecknade med mörka ansikten i olika färger), panda (de white och cream svartbaserade med mörk hud), chin-chilla (agouti främst i silver och cinnamon med bred bandfärg så de är väldigt ljusa), banded (marsvin med ett brett vitt band runt magen) och för mig personligen lilac magpie(mfl.) börjar ploppa upp här och var. Ska jag vara helt ärlig så vill jag att någon genast ska ge mig en stor lokal och obegränsad tid och pengar så jag kan ta mig an alla dessa underbara vansinnigt spännande färgvarianter. Fast det det blir ju inte så... Jag tänker fortsätta på det spår jag har och fullfölja min plan. Det är magpie och harlequin som gäller för mig. Det är mitt ansvar. Nu blir det ju nytt och spännande här också när lilacarna börjar födas.

Det är ju verkligen så att det finns för få rasuppfödare. Det behövs utan tvekan många fler ansvarstagande uppfödare som vill ta sig an någon av dessa härliga nya varianter och även många väl etablerade raser och färgvarianter behöver sina uppfödare. Det finns jättefå self och nonselfuppfödare just nu och det är så tråkigt. Troligen finns det få av alla andra raser också... eller äh... det finns helt enkelt för få rasuppfödare.

Jag tycker att det behövs fler rasuppfödare därför att:

* De få som redan finns är med all rätt upptagna med den variant de valt men många nya varianter och gamla traditionella raser behöver bevaras och berikas.

* Det behövs många småuppfödare som kan konkurrera ut djuraffärerna och grossistuppfödarnas storproduktion och deras dåliga djurhållning.

*Det behövs många småuppfödare och utställare i SMF så vår roliga och viktiga förening kan stärkas och blomstra.

Det finns inget att vara rädd för. Det finns ingen överproduktion av marsvin trots att vissa grupper försöker få det att låta så. Att små ansvarsfulla uppfödare av rasdjur blir fler tjänar marsvinen som husdjur och art oerhört mycket på. Det stärker deras värde och styr över marknaden från massproduktionsgrossisterna till en småskalig mer djurvänlig marsvinshållning. Det finns ju redan en fungerande förening för alla uppfödare nämligen SMF det är inte dumt att ha en organisation i ryggen.

Ja jag erkänner... en dapple och en cream californian skulle vara underbart. VILL HA!

GP Botti blev Bis Pet 1 på Hållnäsutställningen! Skitglad! 93p 1/3. Hon är verkligen bara bäst det marsvinet! Så glad över henne. Kida fick silverkort. Leia fick inget cert men ganska nära tror jag 87p. Pansy fick 92p men inget silverkort eftersom puckot jag anmält två i samma klass. Inte ens fina Pansy hade en cahns mot Botti igår! Nästa utställning går snyggdamerna i olika klasser igen och då hoppas jag båda kniper silver och Bis placeringar... det är åtminstone mitt mål.

Med hem kom lilla söta Dolores. Jättegullig lite black magpie som är lilacbärare. Hon är lite rädd och även förtryckt av burkompisen Doris men hon äter och det kommer nog snart att funka fint. Bilder på Dolores kommer snart har jag tänkt.

Nu drar det ihop sig till bäbisar. Redan i helgen kan jag börja förvänta mig bebbs. Med största sannolikhet har det kommit tre kullar inom en och en halv vecka. Det ni!

Hemma hos C har det fötts två lilac magpie flickor! Total succé!

Mina tre dräktiga honor Doris, Cruella och Eulalia fungerade inte alls tillsammans eller rättare sagt åtminstone Eulalia var riktigt dum mot Doris. Stackars Doris har suttit på ett hustak och inte vågat äta ordentligt. För ett par dagar sen kom jag på att hon skulle få flytta ihop med nya lilla Dolores som enda burkompis och få sin kull i en liten bur. Idag kände jag att hon inte kan vänta en hel vecka på sin nya kompis hon är för rädd för Eulalia så jag satte tillbaka henne med Isidor. Han uppvaktar ihärdigt men kommer inte att vara dum mot Doris. Ja då får de väl bo ihop en vecka tills Dolores kommer hit. Jag är lite orolig för Doris men hoppas att det här minskar stressen så hon klarar sin kull och framför allt sig själv.

Sen vi kom hem från stugan har jag försökt sätta ihop tre hanepar. Första paret Isidor och Bill gick inte alls. De flög ihop och slogs så de var bara att dela dem efter några minuter. Andra paret Uffe och Alastor fungerar bra de har bott ihop ett tag nu och det tycker jag att de kan fortsätta med. I buren fungerar det utan problem men de bråkar på golvet i köket men med separat golvrastning så är de ett stabilt par. Uffe var rätt tunn efter att ha suttit med hona hela sommaren och gick ned ytterligare när han flyttade ihop med den dominatare Alastor men nu ökar han i vikt igen så jag är mycket nöjd med dem som sambos. För några dagar sedan satte jag ihop Bill och Skype det fungerar och de sitter nu i en bur i stora burskåpet. Precis som jag trodde är Bill dominant mot Skype men han slåss inte med Skype som han gjorde med sin pappa Isidor Bill är en trevlig kille som inte spöar upp någon för sakens skull och kan läsa Skype som visar sig tydligt underlägsen. Skype har ändå fåt lite skråmor och blir både jagad och vådtagen då och då men jag tror ändå att de kommer att stabilisera sig de sitter lugnt och äter precis brevid varandra och sover nära varandra. Hoppas de kan kampera ihop tills någon av dem får ett parningsuppdrag.

Att ha två fungerande hanepar är guld värt. Jag gillar inte när mina hanar sitter själva och det är så skönt med färre burar att mocka. :-)

Just nu bara väntar jag på bättre tider. Det är ju inga dåliga tider men snart händer massor av kul grejor. Hemma hos C ska det vilket ögonblick som helst födas en kull men möjliga nonself lilac magpie i, jag håller andan. Här hemma sparkar det i tre magar vid månadsskiftet föder Cruella och Eulalia och runt den 4e oktober föder Homsan. Doris och Indis är nog också pågång! Så väntar jag febrigt på mina två nya marsvin Dolores ska flytta hit i samband med Hållnäsutställningen och lille Smurf närmar sig leveransklar. Jag längtar efter utställningen också det var så länge sen sist. Ser fram emot att visa Pansy, Botti och Kida i pet och är lite nervös över att visa Leia i ras. Det blev inget domaruppdrag för mig det verkar som folk är rädda för skogen de ville inte anmäla trist men det är tråkigare att det är så löjligt få anmälda till utställningen än att jag inte ska döma. Antar att det blir en galet kul dag ändå!

Medans jag väntar får jag väl ta itu med min cykelpunka måste köpa både däck och slang. Sen tänkte jag vara lite modig och försöka sätta ihop Bill och Skype det finns ju en stor bur som skulle passa perfekt till ett hanepar och de herrarna har inget kärleksuppdrag på ett tag så de borde kunna sällskapa med varandra istället medan de väntar.

Jag är sugen att sätta igång med något i ateljén men har inga bra ideér just nu så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Sugen är jag men blank som ett tomt papper. Nu tecknar jag kroki på måndagarna åtminstone och det har absolut ändrat min blick jag lägger märke till riktningar och mellanrumsformer och känner att jag hade tappat det lite. Hoppas tecknandet får fart på min konstnärliga inspiration förutom att det är bästa hjärngympan och att det är jättekul att träffa de andra trevliga tecknarna och att koncentrera sig konstnärligt i grupp är en härlig upplevelse.

Det blir nog en tur ut till stugan i helgen eftersom sommaren inte gett sig av. Ska bli härligt!

Jag har kännt fosterrörelser i Cruellas och Eulalias magar. Små små pickanden. Homsan är också helt klart tjock och rund så jag antar att det skulle kunna kännas något där också om de rör sig på rätt ställen. Indis och Doris får vi snart besked om. Jag tänkte låta Homsan och Indis sitta kvar där de är och Ali får vara kvar tills strax innan kullarna föds. De andra tre honona ska jag sätta ihop med varandra men det får bli efter helgen nu eftersom vi ska bort annars skulle det gjorts idag. Å så spännande med nya ungar kan knappt vänta!

Nu ska jag starta om ett akvarium. Ska bli kul!

Nu har jag snickrat färdigt gubburen. Jag är extra nöjd med avdelargallret som kan sättas in om hanarna som bor i buren slåss, gallret blev himla snyggt och ser riktigt proffsigt ut. Det är lite bitterljuvt att jag får ställa det snygga gallret mot väggen bakom buren det kommer nämligen inte att behövas för det ser riktigt bra ut mellan Alastor och Uffe. Det har hackats en del tänder, kaxats endel och även chirpats men inga slagsmål över huvudtaget. Efter att ha tillbringat kvällen och natten i en hage i hallen är de absolut redo att bli sambos. Fy så underbart!

Nu kommer jag inte undan antar jag. För att få in buren på sin plats måste jag flytta soffan det är bara att inse att dammsugning och moppning av golvet i hörnet där buren ska stå är nödvändigt. Fram till 16.00 idag då jag måste åka till jobbet antar jag att storstädnig av lägenhet står på schemat för det är väl lika bra att ta hela när masn ändå börjar i ett hörn.

Jag gillar inte ord där jag vill skriva tre bokstäver i rad. Gubbbur nej gubbur... känns också knäppt... gubb bur...nåja. Jag vet jag skulle inte ha fler burar för jag vet ju hur det är "har men en låda så fyller man den" och jag vet att jag har den läggningen att jag fyller alla lådor jag har. Problemet är att jag får banne mig inte mina vuxna avelshanar att fungera i par i små komplimentbackar det är självklart egentligen och inget jag borde begära av mina manliga män heller. Jag vill inte att de ska gå ensamna så mycket som de får lov att göra nu och roten till detta är ju faktiskt utrymme. Vuxna hanar som dessutom använts i avel kan inte fungera tillsammans i för små utrymmen det går ju faktiskt inte. Inte nonselfar i alla fall teddy och långhår kanske kan men inte mina tuffa killar med självförtroende så det räcker till en elefant.

Ja jag erkänner jag har för många hanar. Nu har jag vridit och vänt på problemet och funderat mig rynkig det senaste året och den enda lämpliga lösningen är en gubbur. Tantbur har jag ju haft i tre år och det var ett lyft när den kom. Där bor 6 pensionerade avlshonor det är perfekt men hanar kan man inte göra en flock av men ett gubbpar i en speciell bur efter samma princip som tanterna ska det faktiskt bli nu. Hur jag än klurar finns det inga hanar jag just nu kan sälja trots att de med den nya inkommande killen faktiskt är hela 11 stycken. Nio av dem vill jag fortfarande använda i aveln jag känner att jag behöver dem så jag vill och kan inte sälja dem. Två kanske jag känner mig klar med men det är Uffe som är 4,5 år och börjar bli lite gubbkantig över rumpan jag tycker inte att man ska sälja en farbror (vill inte heller lavv himm) den andre som jag inte kommer att avla mer på Alastor och honom har jag alltid varit oresonligt kär i så att sälja honom är uteslutet. Dessa två ska bo i gubburen.

Jag har ju alltid vetat var jag kan klämma in en bur. Lägenheten är helt belamrad och ytor för detta ändamål kryllar det inte av så det är klart jag haft ögonen på utrymmet under blombrädan brevid soffan alltid. Många gånger har jag mätt ytan så jag vet att det går att ställa en bur på 130*70cm där. Om hanarna inte kommer att låta bli att slåss så kommer jag att dela av buren på mitten med en gallervägg så de fär lov att umgås men kan inte skada varandra.

Jag älskar att snickra. så nu bygger jag!