Det har varit massor av nätturbulens på sista tiden spännande, läskigt, intressant men väldigt tröttande så jag har helt enkelt inte orkat skriva här då jag vägt ord på guldvåg så mycket på sista dagarna att jag är helt utmattad. Naturligtvis handlar det om det som många marsvinsmänniskor tror att det handlar om men också en mycket sjuk debatt om konstnärer på en annan sajt där jag blivit hårt angripen av en person som antagligen är ganska svårt psykisk sjuk (eller ja det måste hon vara annars vräker man inte ur sig sånt).

Annars laddar jag till tusen till nästa veckas stora event The clay and straw project. Jag ska göra en drakhona i lera som vaktar sina ägg i skogen. Åh vad det ska bli roligt! Mitt verk ska heta The mother of Kalessin. Draken Kalessin figurerar i Ursula K. Le Guins sagan om Övärlden. Kalessin är så klok att han oftast inte brukar bry sig om att prata med så töntiga saker som människor. Jag gillar det för jag retar mig så ofta på att människan sätter sin egen art så högt över andra. Jag tycker att alla arter har sitt att komma med och är lika värdefulla. Jag har också alltid älskat drakar, vet inte varför. Så har jag ju ett barndomsminne om drakar som också spelar in i mitt val av skulpturmotiv. Det måste vara ett av de första riktigt tidiga minnen jag har bevarade. Min mormor kom springandes för att hämta mig så jag fick se en drake som flög. Men jag blev livrädd och sprang och gömde mig istället. Jag kommer ihåg att jag inte kunde förstå varför inte min mormor också blev rädd när det var en drake utanför! Och jag blev orolig för henne och alla andra där ute som draken kanske skulle kunna spruta eld på. Naturligtvis var det ju bara en liten töntig pappersdrake och inte en riktig cool eldsputande en, för de är antagligen väldigt farliga.

Marsvinsungarna går åt som smör i solsken! Det är bara en som inte är bokad men han är ev, på gång han med. Alla ungarna är sötast på jorden och är i bus och lekåldern. Fullt ös gummiplös!

Uffes tänder växer ut igen med en rasande fart han har inte minskat ett gram i vikt trots tandlösheten. Han är väl lycklig som får bo i en stor bur men tre vackra honor. Ogg är redan parad.

Annars går jag lite allmänt omkring och retar mig på Kristdemokraterna och det där hemska rasistpartiet som jag inte vill nämna med namn ens.

 

Hanna

17 september 2010 17:20

Snälla, kan du inte visa en bild på drakskulpturen sedan? Det vore så kul att se den! :)

http://abicos.bloggagratis.se

gisela jansson

17 september 2010 22:51

Jo, det har jag tänkt. Eftersom det inte är ett bestående verk ska jag fota noga.

 

Charlie

19 oktober 2010 14:10

Jag har sett draken, den är jättefin! De andra konstverken i samma område är fantastiska också.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...