Ibland är det inte lika kul att ha marsvin. Just nu känns det jobbigt. Inte att sköta dem och umgås med dem eller åka på utställningen i morgon men nu känns de så där bräckliga som ägg på en kostig som jag brukar säga. Det finns en massa oro för flera av djuren. Jag tycker att min högdräktiga Terabyte borde gå upp i vikt istället för att tappa sina gram... Hon ser pigg ut och jag tycker hon äter men det är nog något som inte stämmer. Har satt in stödmatning. Möjligen är hennes tunga lite röd så jag ger bikarbonat mot tungsvamp för om munnen svider vill man väl inte äta. I morgon flyttar Zabini ocg Safari ut från buren och då blir det nog lugnare för henne då de kaxigaste försvinner. Det har varit lite stökigt och på sita tiden har Safari tjafsat med Terabyte. Hoppas hon och genomsnälla Quidditch kan lugnt löpa denna dräktighet till mål. Jag är orolig.

SÅR sår sår och bölder VAR skit och elände! Nej Calle var inte bra plötsligt har två av hans sår som jag trodde var läkta spruckit upp och börjat vara igen vad säger man.... Alastor och Aragorn slogs ju förra veckan de bor fortfarande ihop och verkar för tillfället funka men de har gett varandra infekterade varande bitsår. Bra! Aragorn får strykas på båda utställningarna han är anmäld till.Surt 80 kronor i sjön och en förhoppningsfull matte besviken, jag trodde verkligen på honom han har kanonkropp. Nåja han kommer väl igen. Sirs underliga böld under hakan ser plötsligt pytteliten och nästan läkt ut och min oro att tänderna var inblandade börjar släppa men man vet ju aldrig...

Jag hatar när doften av Critical Care sprids i min lägenhet. Min kropp har börjat reagera med stress på lukten! Inte så konstigt kanske eftersom stödmatning alltid innebär oro.