Nu måste jag säga mitt i debatten. Jag fick fundera ett tag innan jag kände mig mogen att skrika ut min åsikt någonting hindrade mig från att genast ropa ut vad jag först kände. Det var tur att jag inte genast ropade.

Jodå visst blev jag först lite irriterad när de fick för sig att stympa heliga Kalle på julaftonen. Förstör inte mina traditioner tänkte jag och vidare det är väl ingenting att bråka om jag har ju inte ens tänkt på att det skulle kunna vara något kränkande i det och då kan det väl inte skada någon heller. Men så satte jag min lätta irritation i halsen och tänkte ett steg längre. Någon eller förmodligen många har känt sig kränkta av detta annars skulle det inte klippas i något så heligt. Innan jag pekar finger och kallar dem lättkränkta och löjliga får jag nog lov att försöka tänka mig in i deras situation. Att känna sig annorlunda lite brevid och att inte riktigt vara ansedd som en av alla andra är en känsla som alla provat då och då i olika sammanhang. Jag är säker på att alla vet hur det känns och att ingen trivs i den situationen. När det heligaste innersta av Svensktradition (Kalle är det) stärker en kännsla av utanförskap hos många blir det fel. Visst hade det varit okej om de som ser inslaget gemytligt drar på munnen och tänker, titta vilka gamla tokigheter. Tyvärr är det inte så enkelt och oskyldigt i ett land där Jimmie och hans polare med järnrören är invalda i riksdagen och det blir ett mindre ramaskri när en mörkhyad Lucia visas på TV. Någonting i vår kultur i vårt samhälle ger näring åt dessa krafter. Stäng av den källan.

Jag gillar inte jul något vidare men orkar inte orda mer om det nu. Julgodis gillar jag och idag ska det tillverkas knäck och annat så det ryker om det. Ska bli gott och kul.

Ungarna utvecklas och mår bara fint. :-) De var ju lite tidiga och spinkiga när de föddes men de äter och frodas. Onödigt söta är de. Hanarna har fått namn nu den svarte heter Ior och foxen Iorek. Honornas namn är pågång har kanske bestämt mig. En av flickorna kommer att stanna och jag har kanske bestämt mig för vilken också.

Snart bär det ut på stan för att köpa julklappar.

Jag är så less på skitsnack. Det verkar som om alla SKA snacka skit om en person. Det är en person som aldrig gjort mig något ont och säkerligen inte de som som snackar heller. Det är som det bara blivit ett mönster som alla följer utan att tänka sig för. I dag var det en av skitsnackarna som gick över gränsen. När h*n började jämföra den här personen med en annan som verkligen ÄR otrevlig och påstod den personen skötte sig bättre smällde jag. Nä det är lågt och barnsligt att hålla på så där. Mobbing antar jag att det kan kallas. Nu är det nog. Jag ska prata med de här personerna så de förstår vad de håller på med... Jag tror det bara är en tråkig ogenomtänkt ovana.

Det är bättre att vara snäll mot varandra och respektera även varandras brister. När någon är verkligt elak och medvetet beter sig illa ska man naturligtvis reagera men inte måla upp en person som djävulen själv utan grund. Jag är arg nu.

Dagens kull. Mamma är Chokladfabrikens pansy Parkinson, nonself black magpie och pappa är Niffers Eliot, nonself lilac fox.

Syrrorna till vänster och brollorna till höger. Återkommer om namnen men har problem att hitta flicknamn på I med sagotema. Tips?

Här är   storasyrran Homsan som kommer att stanna här.

SCH Chokladfabrikens Doris. Fina champinjonen. Matte är äckligt stolt över sim fina flicka!

Fyra bebisar har kommit nu på morgonen. Två foxflickor en foxpojke och en svart pojke. Lite tidigare än väntat och önskat men det ser ut att vara okej ändå. Synd bara att jag inte hann köpa en ny våg, den gamla har gått sönder och jag tänkte köpa en ny idag så jag hade innan ungarna kom. ;-)

Jag återkommer senare idag med bilder och mer uppgifter om de små sötnosarna.

Har varit på en djuraffär idag och gjort PR ör SMF och informerat om marsvin. Mest var det väl pratat med folk och hängt i en djurig miljö. Kul var det men nu är jag trött var ju inte helt oförkyld. Alastor, Bill och Skype följde med mig. Det är kul att ta en heldag (nåja några timmar) tillsammans med några av marsvinen man ser dem med nya ögon och blir lite nykär i dem. Gulliga killarna skötte sig fint. Det var en hel del trevliga och mycket marsvinsintresserade människor där som kom och babblade jättetrevligt. Det kom folk dit som ville köpa marsvin och två som kanske vill bli medlemmar i föreningen... åtminstone den ena tror jag går med. :-)

Doris gjorde det! Hon är nu champion vid bara sju månaders ålder vilken tjej va! Jag är tokglad över henne och håller med domarna hon är fin! Den Engelske domaren Rex var riktigt kunnig på varianten och jag fick massor av matnyttig information. Han gillade Doris trots hennes brist på det där svarta fältet som alla domare och även jag hade velat se på hennes ena skuldra. Han gav också konstuktiv kritik på mina båda magpies Eulalia och Space... det den ena hade saknnade den andra och tvärt om. Han var ganska förtjust i Eulalia som placerade sig före Space och jag håller med hon är faktiskt riktigt fin och växer på sig. Ingen av dem fick cert men de var inte så dåliga ändå. Jag gillar den här typen av bedömningar de ger pepp i avelsarbetet.

Som vanligt var det kul med utställning och trevligt att träffa marsvinsgalningarna. :-) Och vi såg en jättefin älg när vi åkte dit på morgonen.

När jag kom hem roddade jag om i burarna lite. Zabini är dräktig det sparkar i magen och hon fick flytta in i en honflock. Zabini går nu med Doris, Homsan och Troja. Quidditch och Terabyte fick flytta ned till Ogg, Eulalia och Cruella. Det bråkas lite i burarna men det går rätt smidigt inga större bataljer.

I min tredje honflock går Botti, Caps Lock och högdräktiga Pansy. Det är bara några dagar kvar innan ungarna tittar ut.

Fy så förkyld och trött jag är...

Jag tyckte ju att det var praktiskt när ett marsvin flyttade i lördags. Men se ett steg framåt och två tillbaka i går kom nämligen ett marsvin hit och idag ett till. Nåja han som kom igår är inte min på något sätt jag hjälper bara till att transportera honom så han åker igen redan på lördag men han som kom idag är min käre Skype som varit utlånad i ett halvår först som sällskap till en lillkille och sen även för dejt. Skönt att han är hemma igen och han ska få minst ett trevligt uppdrag i vår ;-).

Det som däremot inte är skönt är alla burar. Nu fick jag lov att snickra av nedersta buren i stora burskåpet och i vardagsrummet mitt på golvet står ett vacklande torn av burar högt som Eifeltornet och tar plats. Inte bra. Antalet marsvin är väl inte så oerhört stort långt ifrån vad som mest bott här det är antalet burar som är problemet. Nåja flera av djuren är inte mina och på väg härifrån så det är bara att bita ihop snart kan jag röra mig i mitt hem igen.