I dag har jag verkligen varit duktig och gjort något jag hatar att göra. Jag har ringt till vårdcentralen för att beställa tid för att ta bort några fula pluppar i ansiktet och några skumma pluppar på sidan. De i ansiktet är svarta och fula och jag vill inte ha dem där och de på kroppen ger mig  med jämna mellanrum en viss hypokondrisk skräck. Det som fått mig att dra på detta i flera år ( ja det är sant, flera år) är dels att sprutor och skära (rysa) inte är något jag gillar men också att jag bara inte förstår mig på sjukvårdens märkliga koder. Det är så konstigt jag vet inte om jag gjort rätt nu som ringde vårdcentralen kanske är det så att de skrattar ut mig -för det vet väl varenda människa att med sådana problem ringer man till hudkliniken på Akademiska mellan 15.30 och 16.00 på torsdagar jämna veckor då det inte regnar... jamen vad vet jag? Det blir alltid fel när jag tar kontakt med sjukvården i alla fall. Nu får jag veta om några timmar om jag gjort rätt, då de ska ringa upp. Nu när jag väl ringt vill jag ha det gjort genast.

Dagens marsvin är Duettens Elie näst äldst av tanterna i tantburen hon är pensionerad avelshona och mycket tjock och lat. Hon är en supermorsa och har även varit väldigt gullig och hjälpsam med andras ungar. Det känns lite tråkigt att beröva henne möjligheten att få umgås med bebisar för det är ju slut med det nu när hon bor i tantburen. Men å andra sidan tror jag hon behöver lugnet och stabiliteten som denna grupp kan erbjuda för hon är väldigt känslig för konflikter och blir alltid väldigt olycklig när burkompisarna skiftar. Hon är låg i rang trots sin storlek och att det var länge sedan hon var yngst i en grupp. Hon är väldigt lätt att fånga i buren och sitter still och låter sig klappas, det är hon bra på. I famnen är hon lugn och gosig men har en tråkig egenhet att utan förvarning kissa ner en... de flesta brukar ju skruva på sig så man kan misstänka att det kan vara på gång men inte Elie inte nej hon bara kissar hon...   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...