Nu har jag genomgått en inre kris igen. Jag hade ju tänkt dra ned på marsvinen fast bara lite genom att så sakta spara färre och inte köpa några nya liksom bara hålla igen och på längre sikt få färre djur här hemma i burarna. Bra tänkt. Nyss hade jag sparat och tagit in ett marsvin mindre än förra året bra tyckte jag, rätt så. Om någon skulle stanna från denna årets sista kull så skulle det vara något aldeles extra. För första gången i min uppfödarkarriär ville jag inte ens se hur fina ungar jag fått jag var bara glad att de var två honor då passade det ju utmärkt till familjen som väntade ivrigt på två små gosegrisar.

Visst såg jag att flickorna var fina och att den som kallades Cockie nog var nästan utställningsbar. Ja jag kallade henne Cockie och den andra Troja för att det skulle vara enklare att avstå henne... tramsigt men jag vill gärna ha ett marsvin som heter Troja det är fint, Cockie är inte ett lika fint namn. När jag i förrgår verkligen satt dem under lupp insåg jag det jag inte velat se tidigare. Hjälp vad fina de är dessa små honor! Bra öron och fin svärta de ger båda ett väldigt rutigt totalintryck och är inte helt tokigt typade heller... Hon med den snygga bläsen som prydligt delar nosryggen knivskarpt på mitten är något längre i nosen än sin syrra och hon har ingen vidare rygglinje och är inte utställningsbar i ras. Hon med det mestadels svarta ansiktet har kortare nos och är faktiskt tänkbar till rasutställning... nej hon är för bra för att säljas som kelmarsvin hon är ju faktiskt det jag ville ha av denna kombination. Alastor som är pappan till kullen är en av mina absoluta favoriter han är så speciell trevlig och fin tycker jag trots hans långa nos. Safari är den enda av mina marsvin som har en del lite spännande linjer bakom sig som jag vill spara bara för linjernas skull dessutom är Safari så fantastiskt vacker. Föräldrarna är jättebra och jag vill helst inte göra om någon kombination och blev det så här bra så borde jag ta vara på det. Jag har bestämt mig hon stannar!

Nu till den lite mer omoraliska delen av min beslutskris. Namnen. Ja jag har bytt namn på dem... jag vet fånigt men... Ja det är Troja som stannar och Troja är numera hon utan bläs... Cockie som är lika söt är den med bläs. Nu är det så så ska det bli.

Hjälp så rutiga rumpor, de har så söta rutiga rumpor! Till vänster sitter hon som numera heter Cokie och till höger har vi då Troja. Jag har fått ett nytt litet marsvin! Hon heter Troja! Grattis till mig!  

Jag har försökt nå dig C-M om dessa flickor men mejlen kommer inte fram till dig. Läser du detta så hör av dig för Cockie är din om du vill ha henne.