Hanna

17 januari 2012 18:43

Word!

Mig

18 januari 2012 16:42

Hej! Vad tråkigt att du inte tycker om folk som köper upp blocketmarsvin för att kunna ge dem en bättre start. Marsvinen som köps på blocket för att hamna på omplacering får skötsel och veterinärvård om det behövs och de som sedan blir adoptörer får ett välskrivet faktablad, handfasta tips och råd, svar på de flesta frågor och får sedan skriva på ett avtal där de bland annat förbinder sig att ta hand om marsvinen resten av dess liv alternativt lämnar tillbaka dem på omplaceringen. Visst hade man kunnat maila eller ringa den berörda tjejen som inte hade tid eller råd att ha kvar dem och be henne att skicka marsvinet med läppen till veterinären, ge henne all fakta och bett henne ge det till den nya ägaren. Jag gissar att det finns ett stort problem här, intresset. Jag tror varken hon har råd med veterinär eller hade intrresset att ta reda på fakta eller ens förstå att det inte är rätt att inte ge marsvinen fri tillgång på hö, eller låta bli att ge dem onyttiga fröblandningar. Då är det väl bättre att låta eldsjälarna - som är tokiga nog att köra mil för att ge ett okänt marsvin en ny chans, kostsam veterinärvård och rätt skötsel. Eller vad tycker du?

gisela jansson

19 januari 2012 19:11

Nej jag tycker inte att det alltid är rätt väg att gå. Jag skulle hellre se att säljarna informerades och utbildades till självhjälp. Fast jag är medveten om att alla inte vill lyssna.

Den här drömmen om att rädda marsvin och få vara hjälte kan ibland ta lite tråkiga vändningar och jag tror det är på tiden att ni rannsakar er själva lite och ser kritiskt på er verklsamhet. Jag måste tillägga att ni gör mycket bra saker också men det finns en risk att ni blir fartblinda utan kritik.

Jag tänker inte skicka någon Gudrun tillbaka men det är klart att det som vi fått utstå gör att man lätt blir lite bitsk.

Catharina

19 januari 2012 09:47

Du uttrycker målande det jag tänkt många gånger.

Flemming

19 januari 2012 17:26

Ett år sedan ni såg till att jag blev utkastad från Marsvin I-Focus men jag har inte glömt er...
Samma ylande och kvidande från nervsvaga fjortisar som aldrig någonsin skulle få lov att ha ett djur...
Hälsa er guru Emmy,henne saknar jag men hon kanske filar på en ny polisanmälan,för att jag flåsade henne i baknacken...
Den gamla blev riven lika snabbt som den skrevs!

gisela jansson

19 januari 2012 19:03

Du är en rätt obehaglig typ du...

Sofie

19 januari 2012 17:28

Håller helt med. Både för att det är synd om djuren när de får flänga runt och för att jag tycker hela idén med "stödköp" är så korkad. I alla fall när man köper från en djuraffär eller uppfödare, för då stödjer man ju bara deras verksamhet. Som att bara köpa icke-ekologiska bananer för att man då hoppas på att de ska ta slut.

Susanna

19 januari 2012 19:31

Hej! Vad tråkigt att du inte tycker om folk som köper upp blocketmarsvin för att kunna ge dem en bättre start. Marsvinen som köps på blocket för att hamna på omplacering får skötsel och veterinärvård om det behövs och de som sedan blir adoptörer får ett välskrivet faktablad, handfasta tips och råd, svar på de flesta frågor och får sedan skriva på ett avtal där de bland annat förbinder sig att ta hand om marsvinen resten av dess liv alternativt lämnar tillbaka dem på omplaceringen. Visst hade man kunnat maila eller ringa den berörda tjejen som inte hade tid eller råd att ha kvar dem och be henne att skicka marsvinet med läppen till veterinären, ge henne all fakta och bett henne ge det till den nya ägaren. Jag gissar att det finns ett stort problem här, intresset. Jag tror varken hon har råd med veterinär eller hade intrresset att ta reda på fakta eller ens förstå att det är fel att inte ge marsvinen fri tillgång på hö, eller att ge dem onyttiga fröblandningar. Då är det väl bättre att låta eldsjälarna - som är tokiga nog att köra mil för att ge ett okänt marsvin en ny chans, kostsam veterinärvård och rätt skötsel. Eller vad tycker du?
Angående Sofies kommentar om den "korkade idén om stödköp" vill jag bara påpeka att det vad jag vet endast i nödfall har skett något stödköp från någon djuraffär, då det handlat som sjuka marsvin som inte fått veterinärvård. Vet själv inte om stödköp från någon uppfödare. Dessutom tror jag inte att djuren far illa av att "flänga runt" det händer väl även utställningsdjur om jag inte har helt fel?
Och som sagt, vi är nog rätt lika ändå. Vi vill ju djurens bästa.
Hoppas på ett bättre samarbete marsvinsnördar emellan i framtiden :)

gisela jansson

19 januari 2012 20:30

Vi tycker inte lika om allt nej men vi är överens om att marsvin är fantastiska djur som ofta far illa pga. människors okunnskap. Ja jag önskar också bättre sammarbete mellan alla marsvinsnördar.

Petra

20 januari 2012 12:44

Hej Alla!
Tänkte bara ge en kommentar utifrån. Jag är varken uppfödare eller omplacerare. Min spontana kommentar är att det fruktansvärt tråkigt att en omplacering ska behövas men samtidigt en realitet.
Håller med om att många marsvinsägare och säljare behöver utbildas i skötsel av våra små vänner. Men i ärlighetens namn, hur svårt är det? Googla om marsvin och du hittar massvis med info. Som djurägare av vilket djur som helst har man en skyldighet att ta hand om sitt djur. Att hävda att man inte vet duger inte.
Problemet är snarare ovilja och likgiltighet inför djurens situation och denna är så mycket svårare att "komma åt"
Har läst din kommentar om att omplacerings marsvinen får flänga land och rike runt. Men är det inte vad utställningar marsvin också gör? Rätta mig gärna om jag har fel.
Ytterligare en fråga! Hur vet ni uppfödare att era små grisar faktiskt kommer till bra hem?
I sommras fick jag göra ett aktuköp av en liten kille som satt själv på en gräsmatta mellan höghusen, utan vatten!
Efter lite dektektivarbete fick jag tag i ägaren som inte kunde det mest basala om marsvin och han ville inte heller ha den lilla killen.
Min poäng är att han är ett rasmarsvin och han var köpt från uppfödaren.
Hur gick det då med mitt nyförvärv? jodå, efter att ha anlänt i en liten smutsig bur utan hö blev han alldeles tokig när han fick höra mina tjejer.
Kvällens visitering av honom gav ett tråkigt resultat. Han luktade herrschampo!!! Efter ytterligare koll så upptäcker min sambo att hans tänder är konstiga och det visar sig att bakom framtänderna var massor med levrat blod. Min gissning är att de har badat honom och han i panik hoppat ner och skadat tänderna.
Dock har historien ett lyckligt slut, den lilla gossen är nu kastrerad och gå med sina två paranta damer och den som blivit mest tilltufsad i den här historien är min plånbok =0
Givetvis inser jag att du inte kan stå till svars för denna uppfödare men jag är ändå nyfiken på hur man gör. Vill ni tex ha rätt att köpa tillbaka marsvinen om de nya ägarna inte längre vill ha dem?

gisela jansson

23 januari 2012 10:27

Ja jag håller med om att det inte är svårt att söka information om marsvin om man verkligen vill. Att folk slarvar med det beror naturligtvis på likgiltighet inför sina husdjur men om man får en bra information vid inköp är jag övertygad om att man får upp ögonen för marsvinets värde och då är mer benägen att söka mer information. Detta ser jag som ett djuraffärsproblem i första hand.

Nej ingen uppfödare kan absolut garantera att alla ungar man säljer kommer till bra varaktiga hem. Men man kan ge köparna och marsvinen en så bra start som möjligt med mycket information och tama djur som är lättare att få kontakt med och svårare att ledsna på.

Det kan gå fel även i försäljning hos uppfödare. Alla är inte lika noga. Alla köpare är inte helt ärliga eller deras situation kan plötsligt förändras. Jag kan inte veta varför det blev som det blev med din hane men det känns bra att han nu hittat hem.