Jag tror inte jag bestämde mig om jag skulle ta svininfluensasprutan eller inte innan det ögonblick då jag reste mig och gick in i rummet där sprutmannen väntade.

Jag är lite spruträdd, gillar inte hysterin runt detta, har lite svårt för sjukvårdens promedicin propagandor, gillar inte att man ska ta sprutan för att vara politiskt korrekt (jag vill ju alltid vara tvärt emot vid sånna tillfällen), är lite rädd att bli sjuk av den och framför allt vill jag aldrig gynna den ondskefulla läkemedelsindustrin i onödan. Det var mina många och tunga argument mot sprutan. De enda argumenten för var ju att jag absolut inte vill smitta min gamla farmor, att jag skulle få spruan gratis genom jobbet men mest för att min käre son verkade oroa sig för mig om jag lät bli. Han har redan tagit sprutan under påverkan anv sin far... Ja vad gör man inte för sitt barn.

Jag var livrädd och stel som en pinne när det var dax för stickning. Sprutmannen föreslog att jag skulle slappna av och tänka på något trevligt som katter. Medan jag la pannan i djupa veck och undrade hur han kunde veta att jag gillade katter stack han mig snabbt och effektivt i armen precis brevid min katt tatuering. Det gjorde inte ont men efteråt kände jag mig lite yr men troligen för att jag spände mig så. Jag vet inte... lite öm kanske jag är om jag klämmer på armen. Vi får väl se hur det blir.

 

Lotta

15 december 2009 13:36

Hmm, hur kunde han veta att du gillar katter...? Är inte din tatuering en katt-tass ? Eller minns jag helt galet nu ??

 

Lotta

15 december 2009 13:38

Blind är jag ju också...Det står ju klart och tydligt att det är en katt-tatuering i inlägget...Skyller på extrem PMS...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...