Idag gick jag ut en sväng med en tom kasse som jag fyllde med härligt gräs och maskrosor till marsvinen men det är inte bara marsvinen som får gratismat utefrån mina fiskar får också. Jag älskar att glöta i vattendrag och hitta roliga små djur! Jag letade främst efter svarta mygglarver men det hade inte kommit så många, några blev det bara men jag hittade rätt mycket dafnier och cyklops de ser ut som små rymdraketer. Fiskarna blev galna av lycka!

Vet ni vad jag gjorde nyss? En riktigt äcklig klantning! Svea äter ju sin mat uppepå marsvinens burskåp men nu när hon är nyoperead får hon äta på golvet. När Svea ätit klart måste jag ju snabbt ta undan hennes skål så inte tjocksigrid äter sig fet från den. Korkade klantiga jag fick för mig att ställa in den i kylskåpet ovanpå ett vitkålshuvud på översta hyllan... Då ramlade skålen bakom vitkålen och vänder sig upp och ner och jag hör hur äcklig kattmat rullar nedåt i hela mitt kylskåp... Jag kan svära jättemycket och skrika också, bara så ni vet. Jag blev så arg så... ja, jag ska städa mitt kylskåp men jag måste lugna ner mig först...

Svea mår riktigt bra efter operationen. Hon var inte alls så kall som sist hon sövdes men då hade hon ju en ordentlig varhistoria i svansroten och mådde inte så bra innan sövningen. Hon är riktigt pigg nu och jättehungrig hon äter som en häst och har trots det inte varit i närheten av att kräkas. Hon verkar inte ha ont och vi fick med piller mot smärtan, det känns jättebra för jag står inte ut med att min lilla prinsessa ska ha ont i sötmagen. Hon hanterar även dumstruten riktigt skickligt. Så skönt att det är gjort jag har verkligen gruvat mig för detta i onödan!

Nu till ett annat av mina djur som jag oroat mig för men som nu mår utmärkt. Arthur är vårt äldsta marsvin han blir fyra i sommar, inte särskillt gammalt alls med tanke på att jag haft många marsvin som blivit över sex år tidigare. Arthur har och har haft en massa löjliga små krämpor. För ett halvår sedan trodde jag att det skulle bli nödvändigt att avliva honom pågrund av hans eländiga tassar. Jag var tvungen att tvätta och smörja tassarna nästan dagligen för att de inte skulle svullna upp till röda ömma balonger. Jag trodde att det berodde på att hans tassar var felställda, det trodde veterinären också. Hans tassar är väldigt konstiga och utåtvridna det är de fortfarande men inte det minsta inflmerade och svullna längre! Jag förstår nu att det måste ha varit kaninen! Han bodde ju med Nevillekanin och nu när han bor med Danielmarsvin är tassarna fina! Han tålde nog inte att trampa runt i kaninkiss!

Förutom missbildade framtassar har han även cherryeye. En troligen godartad juvertumör som jag valt att inte operera bort p.g.a de dåliga tassarna (nu vet jag inte längre...) den är inte så stor och verkar inte växa eller störa honom just nu. I sin ungdom hängde Arthur upp sig själv i burgallret i sitt vita bakben och fick en spricka, det läkte ju men han har rätt rejäla överben på det benet och ibland när han springer ouppvärmd haltar han på det. Eländiga lilla marsvin! Nåja nu när tassarna är bra verkar han blomstra! Han ser så lycklig ut och en marsvinskompis är mycket bättre än en kanin tycker Arthur!