Har varit och vacinerat lilla Svea Svisisvej (hittar alltid på en massa larviga smeknamn på mina kära, detta såg extra löjligt ut i skrift) i dag. Hon tyckte att hela äventyret var skrämmande och oerhört onödigt. Och det är klart att det inte kan vara kul för henne att sitta i den obehagliga transportburen på mattes cykel, bara för att lite snabbt bli stucken i nacken tittad i munnen och ögonen och sen åka hem igen. Onödigt.

Alla katter kan ju inte vara som min Sigrid. Hon är inte heller förtjust i buren och transportsättet. Men veterinärer gillar hon, eller alla människor som tittar på henne och ger henne uppmärksamhet. Hon spinner och pussar den som håller i sprutan. Hon får alltid beröm och där står jag och pyser ut ånga av stolthet över min tok charmiga katt.

Sen åkte jag till biblioteket på Ulltuna Lantbruksuniversitet. Lite uppspelt lite ivrig, över den informaton jag längtade efter att finna. Själva biblioteket är ju skrämmande, det är ett mycket konstigt ställe. Ändå var jag säker på att boken/böckerna jag sökte fanns där.

Jag inser nämligen att mina kunskaper om marsvinsgenetik, inte på långa vägar räcker för mina behov. Jag måste förstå alla -ee B o-cc eller vad det heter, måste verkligen förstå. Det är klart att det finns litteratur som kan hjälpa mig. Problemet är att jag inte har någon titel eller författare, så naiva jag trodde att jag skulle få hjälp att hitta det jag sökte.

Men inte på konstiga Ulltuna biblioteket, inte. Jag började med att anfalla en dator. Den ville ha min kod, tveksamt tog jag upp mitt kort till detta bibliotek och börjar knappa in de enda siffror som står där, det var ingen kod... Jag vänder mig till infodisken med sin långa kö, den beter sig som köer gör när de blivit för långvariga. Vrider sig som en orm och suckar.

När det väl var mintur hade jag ont i både magen och käkarna och visste inte om jag skulle kunna vara så trevlig att jag förtjänade någon hjälp. Hon som satt där var trevlig, så då lyckades jag också. Vi sökte på det ena och det andra, ingenting. Jag kände hur kön vred sig i smärtor bakom min rygg och jag mindes hur det var att stå där.

Nej vi hittade inget på datorn. Nu till det konstiga med detta konstiga bibliotek. Alla kategorier är så breda, det finns ingen avdelning för genetik eller gnagare. Utan det jag sökte skulle finnas i kategorin friska djur, det var väl ca 16 hyllor typ! Jamen det är ju omöjligt att hitta något där. Tänker på Umberto Ecos underbara bok Rosens namn (även som film) om ett kloster med ett berömt bibliotek som också var uppbyggt i ett helt omöjligt komplicerat system. Alla böckerna känns lika på det här biblioteket, Ulltuna alltså. En typisk bok där, är i en tråkig nyans av grönt, rätt tjock och med tejpad rygg och verkar lite för gammal för att vara aktuell. Man får en känla av att alla de nyare omgjorda utgåvorna är utlånade redan. Behöver jag säga att jag gav upp och åkte hem, trots att jag vet att det jag sökte fanns i rummet. Besviken.

Ska försöka hitta titlar på nätet och åka tillbaka, vet att jag läst det någonstans, på en blogg tror jag...men var?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...