Igår hade jag jobbat sent och när jag stod och låste upp cykeln hörde jag något som rörde sig i närheten. Det visade sig vara vår parkeringsräv som hängt där i några år som jag sett förut men inte på så nära håll. Vi blev klara samtidigt jag och räven, han hade ätit eller nosat klart på det han hittat och jag hade låst upp min cykel. När jag drog cykeln ur cykelstället gav sig räven av i trav men inte bort från mig utan mot mig, för det var ju åt det hållet han var påväg. När han var som närmast bara två och en halv meter från mig stannade han och vi tittade på varandra. Jag började dumt på människors vis prata vänligt och som jag tyckte lungnande med räven men när han inte svarade blev jag tyst. Det kändes som vi stod där och såg på varandra med samma vänliga nyfikenhet och respekt. Sen tyckte räven att det var nog och fortsatte iväg i samma avslappnade lånsamma trav. Jag stod kvar och såg efter honom alldeles varm i magen efter vårt möte. Jag vet att alla säger att han är halvtam och att jag säkert inte är särskillt utvald men det är så speciellt när ett vilt djur litar på en och inte är det minsta rädd. Och jag kan inte låta bli att beundra räven för hans otroliga skönhet.

 

Natalia

14 november 2008 20:52

Ja men hon kommer vara i mkt goda händer, Marianne är bäst! :)

Okej, ja om inte annat så är det sen bara 2-3 veckor till Kista!

http://hellopiggy.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...