Har varit på stan och ätit lunch med två vänner från min ungdom. Då tillhörde vi samma stora gäng i en organisation. Vi var unga vilda och formade våra liv. Nu en massa år senare sitter vi och pratar om våra barn, som formar sina liv. Det lät lite bittert men icke, vi hade jättetrevligt.

Så har jag lyckats köpa de julklappar jag planerat till min kära son. Jaha det var det de. Känns lite snopet, det är saker han kommer att gilla och behöver, men han kommer inte att bli särskillt överaskad inte heller himlastormande lycklig. Det känns som man måste bevisa sin kärlek till sitt barn genom julklapparna. Och detta motsvarar inte mina känslor för min älskade son. Som förälder känner man nog aldrig att man räcker till...

Var som hastigast in i en djuraffär för att titta. Sen jag börjat springa på marsvinsutställningar har jag inte sett några marsvin på djuraffärer som intresserat mig... det är bara fiskarna som är kul i djuraffärerna numera.

Nu har jag kollat tänder, klippt klor och förhårdnader, smörjt tassar, vägt och tvättat marsvinshanarnas fettkörtlar. Det tog en stund de är många. Alla är friska och tänderna perfekta. Men vad jag skäms över fettkörtlarna! Brukar vara rätt duktig med det där och Arthur har jag gjort det lite extra på eftersom han är ett riktigt fettmonster. Nu insåg jag att Nougat också är det, han har precis blivit ett år så nu har det väl satt igång ordentligt. Men de andra var också rejält igengrodda, skämmes matte!

Kaninen Nevilles klor växer inte lika fort som marsvinens så han slapp klippningen idag. Jag kan faktiskt inte klippa honom själv föresten då han har en tendens att stressa upp sig själv till vansinne. Då är det bättre att vara två så en kan hålla, då går det fortare och stressen blir mindre.

Jag tycker det är kul att väga marsvinen det är också bra att ha vikter så man kan hålla koll på hälsan. Det var ett tag sedan jag vägde hela gänget. Tre av mina vuxna hanar är ju riktigt stora Arthur och Urvon ligger över 1.300 och Nougat 1,280 och han har nog inte vuxit helt klart än. Ingen av dem är feta utan de är stora och muskliga. Alla mina djur är ju ute och springer på golvet varannan dag. Eftersom alla inte kan vara ute samtidigt blir det varannan för annars hinns det ju inte med. Hanarna rör sig mycket och det märks på deras kroppar. Honorna däremot sätter sig till rätta och väntar på att få komma in i buren igen. Så det är ju feta nästan allehop.

Episkey är dräktig hon känns hård och stabbig runt magen men har inte blivit synligt tjock än. Hon har gått upp i vikt men inte så mycket som jag hoppats. Men hon flyttade nyligen från Nougat tillbaka till tant kompisarna Poppy och Molly och stämningen de första dygnen där var lite otrevlig, det är möjligt att hon fått äta lite dåligt de sista dagarna. Nu är det som vanligt igen, lugnt och harmoniskt.

Ungarna växer, flickorna väger 119g var och Harry 122g och Hagrid lever upp till sitt namn han väger 130g. De är ju inte jättestora för att vara tio dagar men de är fyra om mjölken. Jag är inte orolig, de följer sina viktkurvor och är hur pigga som helst. Men ingen av dem har kommit upp i Fenrirs födelsevikt 141g de ni, en liten elefant var han!