Två bilder lovade jag i förra inlägget men det lyckades inte bli så... jag och datorer. Lily får ett eget inlägg. Hon är liten, hjärtskärande liten, den minsta unge som fötts hos mig. Hon är också, även om det inte säger så mycket den bäst tecknade magpie som fötts hos mig hittills. Hon verkar pigg men inget får ju bli fel nu när hon är så liten och inte har några reserver. Jag kan bara hoppas att hon klarar sig. Hon har snuttat så jag har hopp. Om hon som jag hoppas skulle klara sig är hon den som stannar i kullen. Hon är inte bara bäst tecknad utan har även minst lång nos. Ingen av ungarna har öronveck, ja öronen är nog ganska okej på alla faktiskt.

Nu blev det precis som när Galatea fick sin kull och Elie kidnappade ungarna. Alecto ville absolut ha Hepzibas barn och jagade bort den nyblivna mamman. Även Elie och Galatea gjorde sitt bästa för att kidnappa ungarna. Har aldrig varit med om maken till barnkärare varelser! Det var bara att plocka fram lilla fågelburen igen så Hepziba får chansen att mata sina barn i lugn och ro.

Hepziba har fått två bölder, plötsligt. Vanliga sorten en under hakan och en i morrhårskudden, skit också! Hon verkar ju må bra och sådana bölder brukar vanligtvis inte skrämma mig men nu känns det lite obehagligt.

Ungarna är helt bedårande! Tyvärr blev bilderna bara skit... Batteriet till kameran tog slut och ungarna ville inte sitta still. Lägger ändå upp två så ni får se teckningen på dem lite. Den vita honan är så lik Zezima som föddes i mars att det känns som man blir förflyttad bakåt i tiden när man tittar på henne!

Den vita heter Luna. Ovanför henne sitter hanen Lupin. I mitten av bilden ligger Lily och spretar med benen. Längst till höger syns Lavender.

Hur ihela friden fick de plats i den lilla magen!!? Hepziba var ju knappt synligt dräktig okej väldigt hård och bucklig var magen men verkligen inte stor! Ändå sitter den lilla rackaren och klämmer ur sig FYRA bäbisar! Det är ju helt otroligt!

Naturligtvis är de fantastiska, jag är helt darrig och yr av bäbislycka. De är ju små men verkar pigga. Mamma Hepziba är duktig och mår bra. Tre flickor och en pojke är det.

En flicka är vad kunnat se riktigt rutig (ska titta mer innan jag ropar ut champion) men hon är väldigt liten, mindre än Krake i förra kullen den här väger bara 59g, hoppas hoppas det går vägen för hon stannar nog. Hon verkar pigg men man får hoppas att hon får i sig mat nu för det finns inget extra att ta av där.

Pojken är också liten 68g men känns inte lika pyttig som syrran. Han har lätteläcker ansiktsteckning! Halva ansiktet är svart och andra halvan är prickig som pappa Nougat är i ansiktet, det gillar jag. Annars är han mest svart på kroppen.

Den stora svarta honan är inte heller så jättebra tecknad men det är skönt med stora stadiga ungar som man slipper oroa sig för. Hon väger 92g perfekt vikt enligt mig.

Naturligtvis fick vi en de white igen. En ny Zezima utropade H. Hon ser fin ut och är också stor 91g.

De tre svarta är svarta inga zoblar som jag var rädd att det skulle bli, skönt! Den vita är kul att få, undrar hur vanligt det är med de white i magpie kullar? Måste fråga A. Öronen har jag inte studerat än så noga. De ser lite långa ut i nosarna överlag men med den pappan... Jag är glad över att de ser rätt mycket vita ut, inga till synes helsvarta ungar denna gång, bra!

Det här avgör nog även Elies öde. Att Hepziba kunde klara att föda och dessutom få en kull där det absolut ska sparas någon hona, för det var en hona jag ville ha från denna kull. Galatea lyckades också och jag har ju sparat ungar från hennes kull. Så nu har jag ättlingar från Elie så det räcker. Grattis Elie du har blivit mormor igen och grattis till pensioneringen!

Grattis Hepziba och Nougat föräldrar till en fin kull!