För mig är det ju självklart att mina djur är viktiga. De är familjemedlemmar. Jag tycker väl kanske att 33st är lite fler än önskat även om många är ungar och flera på väg härifrån. Ändå känner jag att det inte är några problem för mig att klara av denna mängd djur och relatera till dem alla det är en klart hanterbar mängd djur för just mig. Men jag skulle inte vilja ha så många fler oavsett om jag skulle få plats med fler. Den här maxmängden tänkbara djur är så olika för olika människor vissa tycker att två är perfekt andra tycker kanske att 100st är perfekt det  beror ju på plats, tid och på vilket sätt man vill hålla sina djur. Ingen annan har rätt att döma någon för antalet djur det kan man bara veta själv vad som fungerar. Samtidigt vet jag att det allra svåraste för en uppfödare är att hålla djurantalet nere. Det är så lätt att förköpa/förspara sig eller bli sittande med på tok för många osålda hanar. Det finns jättemånga exempel på folk som går i väggen pga. detta. Det är jättesvårt att hitta en strategi för att hålla antalet nere jag tror det tar många år. Jag har hittat på ett bra ord för detta "startpik". Jag är i min startpik för jag har fler djur än jag tänkt mig för att jag ännu inte lärt mig hålla igen. Jag tror jag kommer att lära mig och jag tror att jag i framtiden kommer att hålla mig runt 20 djur ungar inräknade, det är mitt ideal men ännu har jag inte lärt mig detta svåra. Nu gäller det att bita ihop och rida ut stormen startpiken är över om några år... tror jag i allafall. Många uppfödare faller redan här det gäller att vara medveten om detta och att det blir bättre. Jag vill ändå påpeka att jag trivs i min startpik det är inte övermäktigt utan trevligt och på en okej nivå.

Det jag vill säga med detta är att man inte ska stirra sig blind på siffror och antal. För många djur är olika många djur för olika människor. Man ska inte döma en uppfödare efter antalet djur. Man kan faktiskt inte veta hur mycket tid personen har att lägga på djuren. Man har heller ingen aning om det stora antalet djur är en övergående grej eller inte. Man kan inte veta om personen trivs med sitt djurantal och klarar av det eller inte. 

 

Ingrid

28 februari 2011 11:51

Bra inläggsserie Gisela!

http://hem.passagen.se/ivrigs

 

Ingrid

28 februari 2011 11:54

Skicka texten till MM tycker jag! Så att även de som inte läser din blogg får läsa, fast då kanske du får lägga till lite fakta kring var du fått uppfattningen om att det är turbulent i marsvinssverige ifrån.

http://hem.passagen.se/ivrigs

 

Denise

28 februari 2011 18:31

Utan att ha någon som helst inblick i vad som sker, läskigt! Men jag håller med dig i allt du skriver Gisela! Det finns både + och - i allt, att inte människor förstår det. KRAM!

http://novastardust.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...