I går dog Pär, pappan till min fjortonårige son. Det är ju alltid en stor förvirring och ett känslomässigt och ett praktiskt kaos när en människa dör men i detta fall var det mest skönt. Som jag skrivit förut behövde han verkligen dö. Han hade legat så länge nu utan att kunna kommunicera eller röra sig så detta slut var ett välkommet slut.

Han hade ju en hjärntumör och hans personlighet var så förändrad så jag kan inte riktigt säga när han dog. Igår dog bara skalet av honom. Hans personlighet har sakta försvunnit under en lång tid. Någongång antar jag att jag tyckte om honom vi var ju trots allt ett par i elva år men jag har helt glömt vad det var jag gillade...

Det här är ju en djupt tragisk historia. En ung människa som drabbas av den värsta tänkbara sjukdomen eftersom den förstör just det som är personen själv. En kropp är bara en kropp en personlighet/en själ är något så mycket viktigare. Men just nu för just mig som fått stötts och blötts med detta skal av en människa nästan dagligen i över tio år är detta slut en befrielse.

För mitt barn är det svårare han minns inte sin pappa som han "skulle vara". Han har mist sin pappa nu för honom var det mer än bara skalet som dog igår. Jag måste vara ett stöd för honom vilket inte är lätt när vi inte upplever detta på samma sätt...

 

Hanna

12 mars 2011 12:19

Beklagar förlusten

http://abicos.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...