Direktlänk till inlägg 7 oktober 2008
I går när jag tog in Svea katt efter att hon varit ute några timmar tyckte jag att hon var som vanligt. kanske att pälsen inte låg så slätt och perfekt som den oftast gör och hon hade kåda på örat, annars inget konstigt. Sen sov hon i Hs loftsäng, hela eftermiddagen och halva kvällen.
En jobbarkompis som bor i närhetern ringde och berättade att hennes ena katt fått FIB och skulle dö. Helt förfärligt, ja det är svårt att beskriva med ord hur hemskt sånt är. Hon hade också bestämt sig för att sälja sitt akvarium, och köparna ville inte ha fiskarna. Vi bestämde att jag skulle komma och hämta några neontetror som jag ville ha. Skulle bara mata katterna först och mocka en marsvinsbur.
Först då kom jag på att Svea inte sagt något om middag än, Sigrid hade berättat hur hungrig hon var men Svea bara sov. Inte Sveigt alls, blev nervös, FIB i minne. Fick ropa länge på henne innan hon kom. Jag såg dirkt på henne att något inte var bra, hon rörde sig stelt och ville inte äta. Sonen började gråta och blev närmast hysterisk över älsklingskattens tillstånd, jag försökte hålla mig cool. Hade inte C.s telefonnummer så det var bara att gå för att hämta fiskarna, eftersom de väntade. Jag lovade H att gå till veterinären med lilla katten i morgon och att vi skulle pilla i henne vatten när vi kom tillbaka.
Det blev fyra neontetror, det var bra hade tänkt köpa fler till mitt stim hursom helst. Det blev också fyra black molly, har aldrig haft sånna faktiskt och det kan väl vara kul. Och en jättefin liten mal, vet inte vad det är för art, finns inte att se för icke gold medlemmar på zoopet, hittar den väl om jag letar vidare på fisksidor. Hoppas den inte blir jättestor bara.
När vi kom hem låg Svea i H.s soffa och hade ont. Det gick lätt att få i henne vatten. Sen ringde jag till djursjukhuset och frågade om råd. Det verkade inte som hon blivit förgiftad ia allafall. Är så himla rädd att någon idiot skulle få för sig att förgifta grannens alla katter och att mina skulle få i sig giftet. Sköterskan på sjukhuset tyckte jag skulle avvakta till i morgon och känna igenom katten för att se om hom ömmade någonstns. Naturligtvis, det hade jag glömt, det ska man ju göra. Jag hittade genast roten till det onda, nämligen svansroten. Troligen har hon blivit biten av en annan katt. Det är ju fortfarane synd om Svea hon har ju så ont. Men det är så skönt att veta vad det är och det är ju inte precis livsfarligt även om det kan bli infekterat, särskillt när hon inte låter matte tvätta såret. Hon verkar må bättre idag och har ätit lite frukost.
Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden. Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
|||||
|