Ja, det ser mycket bättre ut nu! De är riktigt pigga och struttar runt och suger på höstån och vitkålsbitar. Det trodde jag inte igår då det inte var någon fart alls på de två minsta och den lilla crestade honan såg jättedålig ut med sinna darrningar och sönderbitna öron. Galatea hade nog kämpat för att få fart på henne, det är ingen fara med öronen lite naggade i kanten bara. Den största har jag inte varit så orolig för.

Nej, det är sant vikterna är inte så dåliga under omständigheterna. Jag är väl bortskämd har inte fått någon under 77g innan men heller aldrig så många som fem ungar i en kull tidigare. Jag vägde dem heller inte på morgonen så jag gick hela dagen och trodde att de var mycket mindre. Det är väl det att jag vet att de är prematura som får mig att tycka att de är så otoligt små och sköra. Nu när de piggnat till är de mest bara söta!

Alla tre verkar snutta och ta för sig och det är ju det som avgör det hela. Jag tror nu att det kommer att funka men jag kan erkänna att jag blev förvånad över att den lilla honan levde när jag kom hem igår! Förmodligen hade de heller inte överlevt om jag inte matat igång dem och befriat dem från sin välmenande kidnapperska. De har suttit i lilla buren i natt och boundat med mamma. Nu har jag satt tillbaka dem. Vill inte att Elie ska sitta ensm och deppa så hon toxar. Det ser rätt bra ut, Elie vill kidnappa dem igen men ungarna vill hellre vara med mamma. Galatea vill bara äta mat, hon är så hungrig!

Så var det de förvirrande färgerna på ungarna eller rättare sagt en av dem. Crestade honan är chocolate magpie, hanen är svart med lite cream stråk, inga problem. Det är den knasiga nonselfhonan som är lite oklar. Först trodde jag att hon var choklad men hon är lite väl ljus och ganska rödögd, så det är hon toligen inte. Hon kan vara beige men det är hon troligen inte heller. Förmodligen är hon brunzobel magpie, lite surt då det inte är en godkänd färg men hon är ju bara för läcker! Så fin!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...