Jag har ju alltid hävdat att marsvin och får liknar varandra. Det gör de verkligen, de är lika flockberoende, nyfikna, lättskrämda, pratiga, markbundna, gräsätande och tiggiga. Marsvin är mycket mer lika får till sättet än de är hamstrar och råttor som de ju liknar till utsendet.

Nu har jag hittat en till likhet. Handmatade Merope beter sig precis som ett flasklamm! När hon förstår att jag ska mata henne kommer hon fram till  burluckan. Hon slänger sig över matpipetten med samma intensitet som ett flasklamm kastar sig över sin flaska...

Hon diar nog ingenting är jag rädd. Vet inte exakt varför för det verkar inte vara något fel på henne även om jag är lite rädd att det kan vara något som visar sig senare. Jag har massor av teorier om varför hon inte gör det som att hon ändå är sjuk på något sätt, att Alecto inte tillåter henne kanske för att hon bits, att hon helt enkelt inte kan suga av någon anledning men huvudteorin är att hon kom i otakt när hon slog sig i sitt fall och tappade aptiten och när jag började stödmata henne förlitade hon sig sen på den "råsa mjölken i pipetten". Jag skulle ju bara mata henne så hon kom igen, nu är hon helt beroende av min matning. Så skulle det ju inte bli... men jag kan ju inte sluta nu hon är ju så gullig...

Ikväll planerar jag att dela på mina fyra unghanar. Det är inte så att de tokslåss men det är hela tiden en massa små gruff men småsår som resultat. Jag vill gärna dela dem innan något händer ett trasigt öga tex. är inget vidare. Sen tror jag att det är jobbigt och stressigt för dem med denna ständigt så dåliga stämning. Jag ville ju inte dela dem eftersom  de är till salu och jag vill att de kommande köparna ska kunna kombinera dem hur som helst... men. Nu ser jag också hur de själva vill bli fördelade. Klonken och Kingsly gillar varandra och ska få bo ihop, hoppas någon vill köpa dem ihop också... Krake får bo med James som inte är till salu, så han kanske kan säljas med någon små hane. De senaste dagarna har de verkligen gått ihop två och två i buren så de har själva valt burkompis. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...